Hej chefen, alla firar inte som du

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2011-03-10 | Publicerad 2010-12-26

Debattören: Låt oss välja själva om vi vill vara lediga under jul, eid eller chanukka

Många vill vara lediga på högtider som eid och chanukka i stället för till julen.

Hej Claes Norgren!

Jag skriver detta brev till dig eftersom du är administrativt ansvarig riksrevisor. Jag har, som anställd vid Riksrevisionen, nu under två år drivit frågan om att anställda vid myndigheten ska få en pott helgdagar som kan portioneras ut under året efter behag. Vill man jobba på julafton, påsken eller annan röd dag ska det vara okej att i stället vara ledig när eid, chanukka, diwali eller andra högtider firas. Jag har förvisso fått positiva reaktioner, men inget konkret har hänt.

Jag tror inte att det beror på illvilja eller brist på medvetenhet om att Sverige är ett mångfaldssamhälle att jag inte har fått gehör för min önskan om ett individuellt helgkonto. Jag tror i stället att det handlar mer om att ingen av er riksrevisorer eller andra högre chefer vid Riksrevisionen har personliga erfarenheter av att fira andra helgdagar än de traditionella. Det man inte känner till lider man inte av. Så funkar ni, så funkar jag.

Hur som helst gör jag nu ett nytt försök och hoppas att julstämningen ska göra er mer mottagliga för min argumentation. För tydlighetens skull ska jag använda mig av de begrepp som vi själva använder inom Riksrevisionen.

Ni vill att Riksrevisionens arbete ska ha sin utgångspunkt i en tydlig norm, helst något som riksdagen har uttalat eller beslutat.

Riksdag och regeringen har fastslagit att Sverige är ett mångfaldssamhälle där alla ska ha lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett bakgrund. Det innebär att ingen ska ges fördel framför någon annan oavsett var man är född, vilken hudfärg, religiös eller kulturell livsstil man har.

Ni önskar också att slutsatserna ska grundas på objektiva iakttagelser, jag har gjort följande:

I Sverige finns det många som inte har en livsstil, traditioner eller umgängesformer som har sitt ursprung i kristendomen. För några veckor sedan firades eid, chanukka och diwali.

Införande av ett individuellt helgkonto handlar om att bejaka idén om allas lika värde. Om några av oss får hela stan pyntad av ljus och dekorationer och andra inte ens får en hälsning när en religiös högtid ska firas förstärks känslan av utanförskap.

Jag vet att flera av er som firar jul inte ser er som troende kristna. Ni tycker att julledigheten bara är en anledning för att få vila från jobbet och att samlas runt middagsbordet med de ni håller kära.

Well, samma sak gäller oss som firar andra helgdagar. Vi bör ha samma rätt att, i sällskap med nära och kära, vara lediga några dagar och koppla av från jobbet och ladda batterierna

Jag har också iakttagit att det rimligtvis bör vara samhällsekonomiskt lönsamt att inte hela samhället tar paus samtidigt. Sjukhusen behöver bemannas året runt, affärerna hållas öppna och det är trevligt att kunna få tag på en taxi eller åka kommunalt utan alltför lång väntan trots att det är en röd dag. Och även myndigheterna bör vara tillgängliga för medborgarna, varför inte på julafton eller Kristi himmelfärdsdagen? Om vi alla inte är lediga samtidigt blir samhället mindre sårbart och mer flexibelt för att hantera det oväntade.

En berättigad fundering: varför kan jag inte bara ta flexledigt eller en semesterdag? För att kunna ta flexledigt eller semester krävs arbetsgivarens godkännande. Dagarna på helgkontot skulle ha en starkare ställning där arbetstagaren själv bestämmer hur de ska tas ut, givet att han eller hon underrättar arbetsgivaren i god tid innan.

Min slutsats är att helgdagar borde vara religionsneutrala.

Min rekommendation till er är därför att varje anställd, utöver de vanliga semesterdagarna, får ett antal semesterdagar motsvarande de i dag förekommande ledigheterna med traditionellt religiösa förtecken, vilka den anställde själv får bestämma hur de ska förläggas.

Nu kanske revisorn i dig tänker: innebär det jag rekommenderar ett ökat administrativt krångel eller blir det kostnadsdrivande för samhället? Man måste naturligtvis hitta en teknisk lösning men experterna hävdar att det går att rigga så att ingen ska förlora på det här förslaget, vare sig arbetsgivare eller arbetstagare.

Min bekant som är expert på arbetsrättsliga frågor vid TCO hävdar att det inte finns några hinder ur ett arbetsrättsligt perspektiv, även om det kan finnas anledning att se över vissa bestämmelser i kollektivavtalen rörande till exempel förkortad arbetstid anslutning till vissa helger. Dessutom tipsade Diskrimineringsombudsmannen mig att de redan har infört detta i sin organisation på ett föredömligt sätt. Det är möjligt – bara viljan finns!

Jag hör er ofta säga i olika sammanhang att Riksrevisionen ska vara ett föredöme i statsförvaltningen. Här har ni er chans att visa vägen som hela den offentliga sektorn borde följa. Er chans att visa att ni hänger med er samtid, där alla inte är stöpta i samma form och där idén om one-size-fits-all inte är en framkomlig väg.

Qaisar Mahmood

Följ ämnen i artikeln