3. Hydrauliska förutsättningar

4. Våtmarkens utformning

Vattnet leds från inloppskanalen till resp. damm via inloppsrör genom vallarna. Vattenflödet till resp. damm regleras individuellt genom skibord belägna i varje damms utloppsände. Utloppsröret från dammen till skibordet utgörs av ett plåtrör med dimensionen Ø 800. Dessa skibord har maskinellt fjärrstyrd nivåreglering. Vattennivån regleras så att max-nivån +0,60 m (kommunens höjdsystem) ej överskrids.

Från dammarna 1-5 uppsamlas vattnet i en gemensam uppsamlings/fördelningskanal. I kanalen hålls vattennivån på max + 0.40 m, dels med hjälp av ett skibord (här övergår uppsamlings/fördelningskanalen i utloppskanalen) som sitter direkt efter passagen av Hällbybäcken dels av skibord som sitter i utloppen på dammarna 6-8.

Normalt passerar allt vatten från dammarna 1-5 via uppsamlings/fördelningskanalen till dammarna 6-8. Men med ovan valda lösning är det även möjligt att leda allt eller en delström av vattnet från dammarna 1-5 direkt till utloppskanalen.

Från dammarna 6-8 leds vattnet till den för hela våtmarken gemensamma utloppskanalen. Kanalen mynnar via en parshallmätränna till Eskilstuna-ån. Här finns ett provtagningshus av typen ”Friggebod” där flödes- och provtagningsutrustning är placeras.

Med hjälp av ett maskinellt reglerbart skibord mellan utloppskanalen och Mesta invallningsdike (i närheten till invallningspumpstation R19) är det möjligt att sänka nivån och därmed delvis (djuppartierna i dammarna kan ej tömmas) tömma våtmarken (pumpas till E-a ån med hjälp av R19).

Med denna utformning och de valda vattennivåerna kan vattnet ledas från reningsverket, genom våtmarkens dammar och ut i Eskilstuna-ån utan att någon pumpning erfordras. Funktionen av den befintliga invallningspumpstationen R19 bibehålls dock för att kunna avvattna, diket längs E20, Mesta invallningsdike samt för att om så önskas kunna sänka vattennivån i dammarna eller tömma dessa.

5. Anslutning till våtmarken

Det färdigbehandlade avloppsvattnet från reningsverket leds ut till inloppskanalen och våtmarken via en kulvert Ø 1400. Kulverten ansluter till en nybyggd brunn vid slutsedimenteringens utloppskanal. I båda ändar av bassängblockets utloppskanal är maskinellt reglerbara avstängningsluckor installerade. En lucka för utloppet till våtmarken och en lucka för det gamla utloppet som kommer att användas då våtmarken inte är i drift.

I anslutning till inloppskanalen finns också en pumpstation för dagvatten. Med denna pumpstation finns möjlighet att pumpa in dagvatten i våtmarken från ett kulverterat dike som går under damm 1. Kulverteringen övergår i ett öppet dike strax efter pumpstationen. Dagvattnet kommer från ASG:s godsterminal som ligger strax söder om våtmarken på andra sidan Folkestaleden.

6. Inloppskanal

Inloppskanalen sträcker sig från Ekeby reningsverk och längs med Folkestaleden till våtmarkens slut i nordvästra delen av området. Totalt är inloppskanalen ca 1.5 km lång. Från inloppskanalen fördelar sig sedan vattnet, via inloppsrör (Ø 600) av plåt genom vallarna, till de 5 första dammarna. Damm 5 ligger norr om Hällbybäcken, som skär igenom hela våtmarksområdet orörd. För att nå damm 5 dyker inloppskanalen under Hällbybäcken via en kulvert med dimensionen Ø 800.

Inloppskanalen botten ligger på -1.10 och vid max. vattennivå på +0.60 innebär det ett djup på 1.70 m. Bottenbredden på kanalen varierar med 4.0 meters bredd fram till Hällbybäcken. Efter Hällbybäcken är bottenbredden 2.0 m.

Kanalens släntlutningar är 1:2.

7. Dammar

Våtmarken består av totalt 8 st dammar fördelade på 2 steg. Första steget utgörs av 5 st dammar och andra steget av 3 st. dammar.

Botten på dammarna utgörs av den befintliga marken, någon urgrävning för själva dammarna har alltså inte skett. I dammarna finns sedan vissa djupare partier som har grävts ur. Dessa djupzoner är placerade bl.a. direkt vid inloppet till dammen, efter konstgjorda öar samt i dammen utloppszon. Syftet med dessa urgrävningar är främst att hindra igenväxning så att vattnet kan fördela sig jämnt genom dammen.

Dammytor och urgrävningar fördelar sig enligt:

8. Dammvallar

Dammvallarna är uppbyggda på 2 sätt.

En del av vallarna (5 600 m) är körbara och har en krönbredd på ca 5 meter. Dessa vallar är uppbyggda av friktionsmaterial och klädda med tät lera från urgrävningarna i dammarna. Överst på de körbara vallarna ligger ca 200 mm bärlager.

Resterande vallar (3 500 m) är icke körbara vallar uppbyggda av lermaterial från dammarnas urgrävningar. Dessa vallar har en krönbredd på ca 3 meter.

9. Reglerbrunnar/skibord

Utloppet från varje damm regleras med en reglerbrunn i vilken det sitter ett skarpkantat skibord. Skibordet har en bredd på 3.0 m.

Reglerbrunnen är utförd i betong och anslutningen från dammen till brunnen utgörs av ett plåtrör Ø 800. Se figur nedan.

Förutom i de 8 dammarna finns det ytterligare 2 skibord av samma typ som ovan. En är placerad mellan uppsamlings- och fördelningskanalen och en är placerad vid utloppskanalen och fungerar som en bräddningsanordning ut till Mesta invallningsdike.

Skiborden för damm 1 - 5 kan regleras mellan nivåerna +0.10 -- +0.80 m. För damm 6 – 8 samt skibordet mellan uppsamlings- och fördelningskanalen och utloppskanalen gäller nivåerna -0.10 -- +0.60 m. Utloppet från utloppskanal till invallningsdiket kan regleras mellan nivåerna -0.30 -- +0.40 m.

Nedströms alla skibord är vallarna inklädda med erosionskydd i form av bergkross för att förhindra bortspolning och erosion av jordvallarna.

Regleringen av alla skibord kan ske maskinellt eller manuellt på plats. Fjärrstyrning av skiborden sker från en central datoranläggning inne på Ekeby reningsverk.

10. Uppsamlings- och fördelningskanal

Uppsamlings- och fördelningskanalen tar emot vattnet från dammarna 1-5 och fördelar vattnet vidare till damm 6 – 8 och eventuellt också första delen av utloppskanalen som ligger parallellt med damm 6.

Fördelningen av vattnet in till dammarna 6 – 8 sker på samma sätt som fördelningen till dammarna 1 – 5, d.v.s. med rör Ø 600 genom vallarna.

Kanalen är ca 600 meter lång och har en bottennivå på –1.60. Maximal vattennivå är +0.40 vilket medför ett maxdjup på 2.0 m. Bottenbredden är 2.20 m och släntlutningarna 1:3.

11. Utloppskanalen

Utloppskanalen som löper längs med Eskilstuna-ån och Mestabäckens invallningsdike samlar upp allt vatten som går genom damm 6-8 samt det vatten som passerar första delen av utloppskanalen som löper längs med damm 6.

Utloppskanalen första etapp är ca 300 m lång och andra etappen, den slutliga utloppskanalen, är ca 450 m lång och mynnar vid en mätränna vid Ekeby reningsverk.

12. Parshallmätränna/utlopp

I slutet av utloppskanalen finns en parshallmätränna där mätning av flödet sker med hjälp av ett ekolod. Allt vatten som går igenom våtmarken passerar mätrännan innan det släpps ut i ån. Parshallmätrännan är utförd i betong (se bild).

Mätrännan ansluter till en befintlig betongkulvert (Ø 1600) som mynnar i Eskilstunaån. Innan våtmarken anlades släpptes det renade avloppsvattnet från Ekeby reningsverk ut till ån via denna kulvert. Kulverten kommer att användas då våtmarken inte är i drift.

I anslutning till mätrännan finns ett provtagningshus där provtagning av utgående vatten sker.

13. Våtmarksparken

Inom våtmarksområdet har ett litet område använts till att anlägga en våtmarkspark. Detta område har tidigare använts som slamdeponi. Slammet har deponerats inom invallningar och nya invallningar har utförts efterhand. Området har täckts och tätats med lera och ett dräneringssystem omgärdar området så att ett ev. läckage inte når våtmarken. Dräneringssystemet är anslutet till inkommande ledning på Ekeby reningsverk

Inom våtmarksparken är planerat en mer organiserad växtlighet med konstgjorda bäckar och vattentrappor och karaktären är mer av park än av våtmark. 3 st mindre dammar finns i parken, vars vatten är åvatten och inte avloppsvatten. Inom området finns också 2 st större skogsdungar som har bibehållits.

Planer finns också på att uppföra ett besökshus i parken. Husets skall användas vid studiebesök och utställningar. Dessutom skall det finnas möjlighet för diverse föreningar och organisationer, t.ex. Ornitologiska föreningen och Naturskyddsföreningen, att utnyttja lokalerna.

14. Våtmarksväxter

Växtetableringen i dammar med kolvass och jättegröe utgör en god kolkälla vid mikrobiell nedbrytning. De tillväxer snabbt och skapar stor påfästningsyta för bakterier i vatten.

Friväxande flytbladsarter som hornsärv, dyblad, axslinga, nate och gul näckros trivs i näringsrika dammar med hög kvävebelastning.

Naturliga strandarter som svärdslilja, kabbeleka och skräppa tillför våtmarken färg. De skapar även underlag för ett rikt insektsliv vid riklig blomning samt ett varierat fågelliv i Ekeby våtmark.