INFÖR PROVET på avsnittet "Materiens byggnad och egenskaper" sidorna 6-34

Materiens byggnad och egenskaper sidorna 6-34

Inför provet:

1. Läs igenom texten i boken, anteckna det ni inte förstår och fråga om hjälp. Jag finns där för er skull och jag vill att ni ska förstå. Kemi går inte att lära sig utantill!
2. Gå igenom frågorna på sidan 200 som hör till detta avsnitt (1-68)
3. Gå igenom frågor och svar i häftet Träna Mera som ni fick av mig och som vi gick igenom
4. Gå igenom frågor och svar i häftet KEMI Reaktion och formel som ni fick av mig och som vi kommer att gå igenom.

För betyget G krävs det kunskap om:

• Filosofer och kemister
• Exciterade atomer – atomer tar emot och ger ifrån sig energi
• Hur atomen är uppbyggd
• Isotoper
• Joner – laddade atomer (s 20)
• Salter ( s 20)
• Hur periodiska systemet är uppbyggt ( s 16)
• Homogena och heterogena blandningar (s 18)
• Ädelgasstruktur (s 20)
• Ädelgaser ( s 26 )
• Tabellen på sida 21
• Molekyler ( s 22-23 )
• Luftens olika gaser ( s 24 – 25 )
• Jordskorpans kemi ( s 27 )
• Mineral och metall ( s 28 – 29 )
• Glas ( s 30 )
• Keramik ( s 31 )
• Vatten ( s 32 – 33 )
• Syror och baser ( s 34 – 35 )

Moder jord

http://www.youtube.com/watch?v=jqxENMKaeCU

Lektion 3

Lektion 3 - Periodiska systemets uppbyggnad
Den franske kemisten Lavoisier gav ut en bok redan 1789 där han anger att materian är uppbyggd av 33 grundämnen. Sedan dess har många kemister försökt gruppera dessa grundämnen på ett bra sätt. Men nya grundämnen upptäcktes snabbt och listan blev längre och längre och så blev det svårare och svårare att hålla reda på de kriterier som stod till grund för grundämnenas klassificering.
Mendelejev, en rysk kemist, älskade att spela kort. Han insåg att om han skaffar ett kort för varje grundämne kunde han genom att prova sig fram, hitta ett system som kan sortera de upptäckta grundämnena. I sitt laboratorium undersökte han grundämnenas kemiska egenskaper och det periodiska systemet började ta form. Han grupperade grundämnena efter deras kemiska egenskaper och lämnade rätt plats för kommande grundämnen som skulle senare upptäckas. 1870 presenterade Mendelejev sina första versioner av det periodiska systemet.
Periodiska systemet innehåller: metaller, icke-metaller och halvmetaller. Det byggs upp av grupper och perioder. Varje grundämne har sin specifika plats, beroende på atomnumret, alltså, antalet protoner som finns i kärnan.
Ordet KEMI betyder Läran om yttersta skalet! Och yttersta skalet består av valenselektroner. Dessa elektroner ingår i kemiska processer som leder till nya kemiska föreningar.

Grundämnena som tillhör samma grupp är placerade där för att de har liknande kemiska egenskaper. Detta beror på att gruppnumret indikerar antalet elektroner som finns i valensskalet. Det är dessa elektroner som gör att grundämnena beter sig kemiskt på olika sätt.

• Grupptillhörigheten indikerar hur många elektroner ett specifikt grundämne har i valensskalet.
• Perioden indikerar antalet skal som alla elektronerna runt en specifik kärna kretsar kring.
• En JON är en laddad atom eller molekyl.

Nu ska vi ta oss en titt på hur allt hänger samman. Har du förstått hur periodiska systemet är uppbyggt och vet vad man får för information därifrån, då kommer du att kunna lösa i stort sätt allt du behöver veta om kemiska reaktionerna! Visst är det underbart!!!!!

Grundämnena i:

grupp1     1 e^- i sitt valensskal    ger ifrån sig sin e^-         positiv jon         H⁺, Li⁺, Na⁺, K⁺

grupp 2    2 e^- i sitt valensskal    ger ifrån sig sina e^-       positiv jon         Be²⁺, Mg²⁺, Ca²⁺

grupp 3    3 e^- i sitt valensskal    ger ifrån sig sina e^-       positiv jon         B^3+, Al³⁺, Ga³⁺

grupp 4    4 e^- i sitt valensskal, kan både ge ifrån sig 4 e^- och ta emot 4 e^-      C⁴⁺ eller C^4-

grupp 5    5 e^- i sitt valensskal     tar till sig 3e^-                  negativ jon          N^3-, P^3-

grupp 6    6 e^- i sitt valensskal     tar till sig 2e^-                  negativ jon          O^2-, S^2-

grupp 7    7e^- i sitt valensskal      tar till sig 1e^-                  negativ jon          F^-, Cl^-, Br^-

grupp 8 kallas för ÄDELGASER och har en så kallad ÄDELGASSTRUKTUR – alla deras elektronskal är fyllda, därmed vill de inte gärna reagera kemiskt

En atom väljer att ge ifrån sig eller ta till sig elektroner och bli positiv eller negativ jon beroende på hur många elektroner finns i valensskalet och vad det kostar energimässigt att göra sig av med dessa eller ta emot. Alla grundämne tenderar efter fyllda skal – ädelgasstruktur.

En kort sammanfattning på det vi gick igenom fredagen 17/9

• Atomkärnorna innehåller protoner och neutroner.
• Protonerna är positivt laddade, neutronerna är neutrala.
• Kärnans laddning är lika med antalet PROTONER.
• Kärnan är alltså POSITIV!
• Atomens massa är nästan helt och hållet koncentrerad i kärnan.
• Summan av antalet protoner och neutroner kallas MASSTAL och mäts i u, unit.
• Isotoper har samma antal protoner men olika antal neutroner.
• Antalet elektroner som kretsar kring kärnan är lika med antalet protoner i kärnan.
• Elektronerna kan endast röra sig i energibanor så kallade elektronskal.
• I periodiska systemet är grundämnena ordnade efter deras ökade atomnummer.
• Grundämnena som står i samma grupp har liknande kemiska egenskaper för att de har samma antal elektroner i sitt yttersta skal, valensskal.
• I varje period börjar ett nytt elektronskal.
• De flesta grundämne är metaller och är färgade gula i ert periodiska system.

• När en metall reagerar med en icke-metall bildas ett SALT, som är en JONFÖRENING.
• I en jonförening hålls de inblandade atomerna ihop av den starka JONBINDNINGEN.
• Ett salt har höga kok- och smältpunkter och detta beror på den starka jonbindningen.
• Exempel på jonföreningar, salter: NaCl (natriumklorid), MgCl₂ (magnesiumdiklorid), CaBr₂ (kalciumdiklorid) osv

• När en icke-metall går ihop med en annan icke-metall bildas en molekyl.
• I en molekyl hålls de inblandade atomerna ihop av en annan slags bindning kallad ELEKTRONPARBINDNING: gemensam elektronpar!
• En molekyl kan vara polär eller opolär.
• Exempel på opolära molekyler: H₂, O₂, N_2,, CO₂, Cl₂, CH₄ osv
• Exempel på polära molekyler: H2O_, CH3Cl, NH₃,osv
• DIPOL är inget annat än en polär molekyl där laddningen är ojämnt fördelad.
• I en polär molekyl, såsom till exempel HCl (saltsyra), delar väte och klor på elektronerna. Klor är betydligt större och betydligt mer elektronegativ (innehåller fler elektroner) än den lilla positiva väteatomen. Laddningen är inte längre jämn fördelad utan ojämn fördelad då elektronparet kommer att vara närmare kloratomen än väteatomen. Kloratomen får överskott av negativ laddning, medan väteatomen får överskott av positiv laddning. Molekylen får då en negativ pol och en positiv pol.

V 38 kommer ni att få jobba med arbetsblad för att lättare förstå de svåra begreppen som står till grund för kemiskt beteende!

Laborationer - området "Materiens byggnad och egenskaper"

Delkursen "Materiens byggnad och egenskaper" innehåller utöver teori del även en praktisk del. Den sista delen består av laborationer och arbeten. För att få godkänt på denna delkurs krävs betyget G på alla delarna! För att få betyget G på den praktiska delen krävs:

• hålla tiden, max 80 min betyder max 80 min
• självständigt planera och genomföra själva experimentet/arbetet
• skriv ihop laborationsrapporten/arbetet
• finna relevant information, rätt kunskapskälla, relevanta bilder
• hålla sig till de antal sidor som läraren anger
• kunna arbeta i grupp, med detta menas var och en skall göra sin del och bidra till helheten
• kunna muntligt redovisa

Laboration 1: Farosymboler v 37
Laboration 2: Kemikalier i hemmet och deras egenskaper v 38
Laboration 3: Oxidation - reaktion med syre, grunden till förbränning v 39

• Förbränning av magnesium
• Förbränning av stålull

Laborationsrapportmall:

En första sida krävs - Titel, författarnamnet, klass, skola, datum, ansvarig lärare.
Innehållsförteckning
Syfte med laborationen - vad skall undersökas
Hypotes - vad förväntar du dig att få fram med tanke på det du har lärt dig eller har en känsla om
Materiel - laborationsmateriel du använder dig av
Kemikalier - de kemikalier du behöver
Utförande - hur gick du till väga för att utföra själva experimentet
Resultat - vad är det du kom fram till, iaktagelser, förändringar eller icke förändringar, observationer
Diskussion - stämmer den hypotes du byggt upp från starten med de resultat du fick?
                     vad har du lärt dig?
                     vad var det svåra i arbetet?
                     om du inte fick det du hade räknat med, vad kunde ha gått fel?

Arbete 1: 80 min, skriftligt och muntligt

• Lag om kemiska produkter - Kemikalieinspektionen
• Lag om explosiva och brandfarliga varor - Sprängämnensinspektionen
• Lag om transport av farligt gods - Sjöfartsverket och luftfartsverket
• Arbetsmiljölagen - Arbetarskyddsstyrelsen

Arbete 2: 80 min, skriftligt och muntligt

• Metaller och miljön

Lektion 2

Lektion 2
Experiment 1 - Ämnenas egenskaper


Tänk att du har framför dig på ett bord en hel del olika ämnen:

• Salt
• Socker
• Vatten
• Kola
• Brons
• Rostfritt stål
• En chokladkaka
• Is
• Diamant
• Kallt vatten och cacao
• Sallad med gurka, tomat och paprika
• Te
• Vatten och olja
• Kvicksilver
• Vatten och salt
• Sockerlag

Tillsammans med en kompis kan du nu kategorisera dessa ämnen mha deras egenskaper. Redovisa i tabellform i din egen arbetsbok.

Begrepp:
Aggregationsformer
Löslighet
Rena ämnen
Lösningar
Omättad lösning
Mättad lösning
Slamningar
Emulsion
Lösningsmedel
Gaslösningar
Legeringar
Homogena och heterogena blandningar
Fysikalisk förändring
Kemisk förändring
Kemisk förening
Joner
Salter
Molekyler

Med hjälp av kemi:

• görs detektivarbeten
• fälls brottslingar
• undersöker man hur miljön mår
• fås fram påverkan olika ämnen har på vår kropp och därmed vårt liv
• framställs mediciner
• bakas kakor
• görs kolsyredrycker
• görs vin, öl och annan sprit
• tillverkas tyger, papper, plaster
• rengöringsmedel
• skapas ny energi

Kemi är fantastisk
Allt detta och mer därtill kan ske på grund av att ämnena kan förenas och skiljas från varandra, kan bilda nya ämnen, med nya egenskaper. Sedan människan har börjat inse naturens ofattbara kemiska trädgård, har nyfikenheten exploderat, utforskningen startat med utveckling, på gott och ont, som följd.

Vad är det för slutsatser vi kan dra av ”experimentet” som gjordes i början av lektionen?

1. Vi undersökte egenskaperna hos olika kemikalier

Salt fast, vit, smakar salt, små kristaller
Socker fast, vit, sött smak, stora kristaller
Vatten flyttande, livsnödvändig
Kola svart, smakar sött, innehåller koldioxid
Brons legering som består av: koppar och tenn
Rostfritt stål legering som består av: järn, krom och nickel
En chokladkaka en blandning av mjöl, ägg, cacao, fett, socker
Is fryst vatten
Diamant rent kol
Kallt vatten och cacao slamning - äckligt
Sallad blandning där alla ingredienser syns: tomat, paprika, gurka, sallad
Te en färgad lösning
Vatten och olja emulsion, två faser som INTE kan blanda sig med varandra
Kylarvätska rosa, doftar sprit, brinner
Vatten och salt en lösning som kan vara mättas eller omättad

2. Vi definierar dagens begrepp

1. Fast, flyttande eller gas = aggregationsformer.
2. Löslighet = hur lätt eller svårt ett ämne kan lösa sig i en vätska
3. Rena ämnen = har alltid bestämda egenskaper, såsom exakt kokpunk och smältpunk
4. Blandningar = har inte exakta kok- eller fryspunkt (Glykol)
5. Lösningar = är klar och genomskinlig. De lösta partiklarna svävar i vätskan
6. Omättad lösning = en vätska som kan lösa upp fast fas
7. Mättad lösning = när en vätska inte kan lösa mer fast fas
8. Slamningar = grumliga, partiklarna löser sig inte helt (fast + flyttande)
9. Emulsion = två vätskor som inte kan blanda sig med varandra (flyttande + flyttande)
10. Lösningsmedel = innehåller lösta ämnen
11. Gaslösningar = gaser som är lösta i vätskor
12. Legeringar = fasta lösningar
13. Homogena blandningar = Ingredienserna kan ej skiljas åt
14. Heterogena blandningar = Ingredienserna syns tydligt
15. Fysikalisk förändring = ett ämne ändrar enbart sitt aggregationsform
16. Kemisk förändring = ämnen som blandas med varandra och blir till nytt ämne
17. Kemisk förening = ämnen som består av en blandning av flera atomer, lika eller olika
18. Joner = en laddad atom eller molekyl
19. Salter = jonföreningar (när en metall reagerar med en icke metall)
20. Molekyler = när icke metaller reagerar med varandra bildas molekyler

3. Vi kollar läget – vad är vad i tabellen tillhörande punkt 1

Salt = Ett ämne som består av två olika atomer natrium och klor – heterogen blandning. Ingredienserna som bildade saltet syns inte. Natrium är en metall, medan klor är en icke – metall. När dessa två reagerar med varandra bildas ett nytt ämne, med nya egenskaper – en kemisk förening. Både natrium och klor är giftiga för vår kropp i deras rena form. Som kemisk förening är de väldigt goda som krydda i maten. Aggregationsform = fast.
Socker – är ett rent ämne, fast.
Vatten – är flyttande vid rumstemperatur. Består av 2 stycken väte atomer som sitter ihop med en syre atom. Både väte och syre är icke – metaller. När dessa två reagerar bildar de en ny förening med nya egenskaper, en kemisk förening och en molekyl. Har bestämd kok och fryspunkt. Rent ämne. Absolut vanligaste lösningsmedel.
Kola – en färgad lösning där koldioxid som är gas, har lösts i vatten med socker i. En homogen blandning alltså.
Brons - legering, fast lösning
Rostfritt stål - legering, fast lösning
En chokladkaka – en homogen blandning
Is - fryst vatten, rent ämne, fast fryspunkt
Diamant – rent ämne som består av enbart kol
Kallt vatten och cacao – slamning, en fast fas som inte löser sig i den flyttande fasen, vattnet.
Sallad med gurka, tomat och paprika – heterogen blandning, ingredienserna syns tydligt
Te – en lätt färgad lösning
Vatten och olja – två flyttande faser som inte kan lösa sig i varandra
Kvicksilver – rent ämne, metall som är flyttande vid rumstemperatur
Vatten och salt – en lösning som kan vara omättad eller mättad.
Om du löser upp salt i 1 dl vatten, kommer saltet att lösas upp. Omättad saltlösning!
Om du fortsätter hälla i salt i den befintliga vattenmängden, kommer du så småningom att inse att saltet kommer att lägga sig på botten utan att lösa upp sig. Mättad saltlösning!
Sockerlag – massor av socker som löstes upp i för lite vatten. Mättad lösning.

Farosymboler

Farosymboler och förklaringar
Övning 1 - hitta rätt symbol till rätt förklaring!


1. Måttligt hälsoskadlig
Måttligt hälsoskadliga produkter kan ge skador vid kontakt med stora mängder av ämnet/beredningen.

2. Irriterande eller hälsoskadlig
Irriterande produkter kan orsaka rodnad, sveda eller allergiska besvär. Hälsoskadliga produkter kan orsaka förgiftningar.

3. Starkt frätande eller frätande
Frätande produkter som kan ge smärtsamma eller svårläkta sår. Anger även produkter med starkt korrosiva egenskaper.

4. Extremt brandfarlig eller mycket brandfarlig (F)
Flyktiga, brännbara produkter med låg flampunkt. Öppen eld får inte förekomma i närheten av förpackningar med dessa produkter.

5. Oxiderande
Oxiderande ämnen kan reagera häftigt med brännbara ämnen.
6. Explosiv
Produkter som kan reagera explosivt och därigenom orsaka personskador och materiell förödelse.

7. Mycket giftig eller giftig
Giftiga produkter som kan orsaka förgiftningar redan i små mängder eller ge bestående skador.

8. Miljöfarlig
Rena ämnen som kan skada vattenmiljön eller annan miljö. Ämnet får inte kastas med de vanliga soporna. Symbolen används ej för beredningar.

 
HEMLABORATION 1
Finn 5 stycken kemikalier på hemmaplan. Gör en tabell där deras namn, Farosymbol och egenskaper anges. Redovisa det i form av en laborationsrapport.

Lektion 1 Naturkunskap B

Naturkunskap B
sidorna 6-17
HT 2010

Materiens byggnad och egenskaper – Sammanfattning del I
sidorna 6 - 17

• Allt som finns omkring oss och som väger något, alltså har en massa, kallas materia.
• Människan har redan från starten varit beroende av naturen.

• Redan på stenåldern har människan börjat använda metaller, som med tiden blev till legeringar.

• På tidigt stadium lärde man sig att effektivisera matproduktionen, konservera maten för att den ska hålla längre, vilket ledde till överlevnad.

• Medan en del jobbade, hade andra tid att tänka – filosofin födes.

• Skillnaden mellan dagens forskare och dåtidens filosofer ligger i experimentutförandet.

• Grekland naturfilosofer kartade allt i sin omgivning och urämnens betydelse kom fram.

• Redan på den tiden insåg människan att kretslopp var ett faktum.

Några av dåtidens filosofer:

1. Thales – den västerlenska filosofernas fader hade en stark tro på urämnens teorin. Han hade bott vid havet. Han insåg att vattnet hade olika skepnader, dimmor bildas övanför vattenytan, människan kan omöjligen leva utan vatten och likaså växter och djur. Han blev övertyggad om att vattnet var grunden till allt – alltingets grund.
2. Anaximenes – Thales efterföljare trodde dock på teorin om luftens grund till alltinget. Han trodde att luften kunde bytta skeppnad, förtätas och bli först till vatten, sedan till jord och till slut till sten. Elden uppstod, enligt hans teori, när luften tunnades ut.
3. Empedokles – tro på teorin om tingets rötter, vatten, luft, jord och eld.
4. Aristoteles – de fyra elementens teori. Varje element hade två egna olika egenskaper, enligt honom. Genom att blanda element med varandra kunde man utan problem skapa nya. Alkemitanken födes i samma stund. Aristoteles var en kraftfull motståndare till atomläran.
5. Leukippos – atomlärans fader. Han menade att all materia kan sönderdelas i mindre och mindre bitar tills det blir odelbar. Odelbar betyder ATOM; och därmed namnet på den minsta partikel som vi idag vet innehåller ännu mindre delar.

6. Demokritos – elev till Leukippos, fortsatte att utveckla atomläran.

Alkemi är därmed grunden till dagens kemi. Tankar kring ämnernas uppbyggnad och beteende, deras förmågor och magiska egenskaper blev från 1700 talets kemi, som inte var annat än en salig blandning av magi och vetenskap. Letandet efter vises sten som skulle kunna göra guld blev förgeves. Genom tusentals experiment, i jakten på de perfekta proportionerna som skulle omvadla andra ämnen till guld, upptäktes dock andra ämnen. Experiment och analys av experiment gick hand i hand och den moderna kemin födes.

Grundämnen, atom och molekyl
• Luft består av olika delar: 21% syrgas och 78% kvävgas
• Man insåg att teorin om De fyra elementen, inte längre var tillräklig.
• Eftersom luften var en blandning av två olika ämnen, kunde man inte se den som grundelement.
• Grundlementen var inget annat än byggstenar till all materia.
• Därmed namnet: grundämne.
• Lavoisier, Dalton och andra samtida kemister kunde lätt visa att olika ämnen reagerade med varandra och nya bildades.
• Massan hos det man startade med var annarlunda än massan man fick efter det kemiska experimentet.


Daltons Experiment
Låt kol reagera med syre i tillräckligt mängd. Det bildas koldioxid. Han vägde reaktanternas massa (de två ämnen som han startade med) och produktens massa (det han fick fram). Oavsett hur många experiment han utförde fick han samma resultat: gasen innehöll alltid dubbelt så många syreatomer än kolatomer. Därmed räknade han ut att den minsta enheten i gasen innehöll 1 kolatom + 2 syreatomer. Detta kallade han för molekyl.

Daltons kemiska språk var dock komplicerat. Hans sätt att rita upp grundämnen blev för jobbit (se sida 10). Svensken Berzelius (1779 – 1848) föreslog att varje grundämne skall betecknas med första bokstaven i namnet. Hade man grundämnen som började med samma boksatv kunde man använda sig av nästkommande bokstav också. 50 av dagens 100 kända grundämnen fick sitt namn då. Alla dessa 50 var upptäkta på den tiden. Berzelius upptäckte 21 av dessa 50 grundämnen.

Atomen är inte odelbar!

1. Antoine Henri Becquerel, född 1852, var en fransk fysiker som fick Nobelpriset i fysik år 1903. Han var en av upptäckarna av radioaktiviteten av en slump. Genom att lägga uransalt på fotografisk plåt och utan att använda sig av belysning, såg han att plåten svärtades. Han kom fram till att grundämnet uran gav ifrån strålning, som senare kallades för radioaktiv strålning. Att radioaktivt sönderfall blev ett faktum bevisade att mindre delar finns i en atom, alltså var den inte odelbar.

2. Sir Thomson, fick Nobelpris i fysik 1906. Han upptäkte den negativa laddningen elektronen, e-, genom att låta ström passera igenom vakuum. Han är dessutom den som upptäkte massspektrometern (som Abby i NCIS använder sig av ibland). Efter upptäkten av elektronerna presenterade Thomson en atommodell. Modellen liknade en vattenmellon. Fruktköttet representerade den positiva laddningen och kärnorna representerade elektronerna.

3. Rutherford, Thomsons assistent, utvecklade modellen mha den nyupptäkta radioaktiviteten. Han visade att atomen har en kärna och denna kärna är positiv laddad.

Alfapartiklar, som är positiva, bombarderade en guldfolie. Bakom denna folie satte han en skärm där partiklar man inte kunde lämnade spår i form av ljus när de träffade skärmen. Rutherford hade ingen aning om att det var atomkärnor, bara att det var positivt laddade partiklar. Över en miljon små ljusblixtar, noterade via mikroskop, räknades för hand av studenterna nere i en kolsvart källare. De flesta atomkärnorna passerade rakt igenom, men några studsade tillbaka. Detta var något helt oväntat. Det var som att skjuta med en pistolkula mot ett papper, och finna att kulan några få gånger studsade från papperet. Rutherford drog då slutsatsen att det måste finnas en positiv kärna i mitten av guldatomerna. Bara de kärnor i Rutherfords stråle som kom rakt mot guldatomkärnan studsade tillbaka. Atomkärnan upptäktes! Och kärnan innehöll positiv laddade partiklar!

För att få en bild av experimentet kan du tänka dig följande:

Om en guldatomkärna skulle förtoras till storleken av en knappnålshuvud, skulle elektronerna röra sig på ca 10 m avstånd från kärnan. Det mesta är trots allt tomrum.


4. Dansken, Niels Bohr, förbättrade ytterliggare atommodellen. Han utgick ifrån Rutherfords bevis och ihop med Einsteins fysikaliska upptäkter, föreslog han att elektronerna kretsar kring kärnan i bestämda energibanor. Elektronerna som befinner sig längst ifrån kärnan har mest energi.


Atomen består alltså av: kärna och elektronskal

• Protoner, som är positiv laddade – ingår i kärnan
• Neutroner, som inte ahr någon laddning – ingår i kärnan
• Elektroner, som är negativ laddade – kretsar kring kärnan i bestämda energibanor, skal.

På sidan 14 i boken har ni en tabell där symbol, massa i gram, massa i u och laddningen för var och en av dessa elementarpartiklar anges!

• Det finns totalt 7 stycken skal i en atom: K, L,M,N,O,P och Q
• Varje skal är kapabel att ta emot enbart ett bestämt antal elektroner.
• K finns närmast kärnan och rymmer max ta emot 2 e-.
• L skalet rymmer max 8 e-.
• M skalet rymmer 18 e-, N skalet 32 e- osv.
• Elektronerna fördelar sig på olika skal för att atomen ska uppnå den lägsta möjliga energi. Elektronerna i yttersta skalet kallas valenselektroner.
• Två atomer kan väga olika mycket – de innehåller samma antal protoner men olika antal neutroner och kallas isotoper.

Ex: Väteatomen har tre isotoper:

Vanligt väte: 1 proton och en elektron
Tungt väte, Deuterieum: 1 proton, en neutron och en elektron.
Extra tungt väte, Tritium: 1 proton, 2 neutroner och en elektron.

• Atomens masstal anges därför med antal protoner och neutroner i kärnan.
• Atomens atomnummer berättar om antalet protoner i kärnan.
• I den periodiska systemet representeras grundämnena mha symboler där både masstal och atomnummer anges.


Periodiska systemet

Periodiska systemet innehåller grundämnen.

Dessa grundämnen kan vara:
• metaller
• icke – metaller
• halvmetaller

Ett grundämen innehåller endast samma slags atomer. En guldklimp innehåller inuti enbart guldatomer, sak samma hur stor eller liten den är.

När två eller flera grundämen reagerar med varandra bildas nya ämnen, med nya egenskaper, som kallas för kemiska föreningar.
Periodiska systemet innehåller:

• grupper ↓
• perioder →

En grupp innehåller grundämen som har samma antale elektroner i yttersta skalet.
Perioden talar om hur många skal elektronerna i respektive atom är fördelade på.




ARBETSBLAD 1

Testa dina kunskaper

G-nivå liknande övningar

1. Vilka var de fyra elementen enligt bl a Aristoteles?

2. På vilket sätt skillde sig Demokritos syn på materia från Aristoteles?

3. Vad kan du om de berömda svenskarna: Sceele och Berselius?

4. När upptäcktes elektronen?

5. Beskriv Niels Bohr modellsatom.

6. Vad kallas naturens minst byggstenar?

7. Vad betyder själva ordet?

8. Vad menas med ett grundämne?

9. Vad menas med en kemisk förening?

10. Vad menas med en isotop?

11. Skriv kemiska tecknen, atommassa och masstalet för: zink, järn, natrium, syre, kol, kväve, klor, kvicksilver.

12. Vilket är grundämnet: 5X

13. Vad menas när man skriver: 3Zn; Zn2

14. Vad är skillnaden mellan en metall och en icke metall?

15. Vad menas med valenelektroner?

16. Rita upp strukturen för förljande atomer: K, N, S och F

17. Vad säger gruppen om de ämnen som ingår däri?

18. Vad säger periodens nummer?

19. Vilken laddning har en atom?Hur kom du fram till det?

20. Ge 3 exempel på grundämne och 3 exempel på kemiska föreningar.

21. Vilka grundämnen ingår i SO2?Vad heter föreningen?

22. Beskriv vätets isotoper och skriv upp deras namn.

23. Vilka partiklar ingår i atomkärnan?

24. Vilken laddning har: protonen, neutronen och elektronen?

Mål och betygskriterier i Naturkunskap

Mål                                                                                                    Lärare: Camelia Hagfeldt

Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs                                         caha@live.se 

Eleven skall

1. Kunna planera, utföra och tolka enkla experiment och undersökningar samt kunna rapportera muntligt och skriftligt.
2. Ha kunskap om olika vägar att nå information om aktuella forskningsområden.
3. Ha kunskaper om användning av naturvetenskap och teknik i samhället.
4. Kunna beskriva några vardagliga tillämpningar med hjälp av fysikaliska begrepp.
5. Ha fördjupade kunskaper om några grundämnen, kemiska föreningar och viktiga kemiska begrepp som används i vardagslivet.
6. Ha kunskap om naturvetenskapliga teorier för livets uppkomst, villkor, utveckling och mångfald.
7. Kunna beskriva den levande organismens byggnad och funktion från molekylär nivå till organnivå.
8. Ha kunskaper i genetik och modern genteknik samt kunna diskutera tillämpningar ur etisk synvinkel.
9. Ha kunskaper om livsstilens betydelse för hälsan.

 

Betygskriterier i Naturkunskap  

Kriterier för betyget Godkänd

1. Eleven utför med handledning experimentella och praktiska moment.
2. Eleven utför mätningar och undersökningar samt beskriver muntligt och skriftligt iakttagelser och resultat.
3. Eleven ger exempel på användning av naturvetenskap och teknik i samhället.
4. Eleven läser och förstår texter som innehåller naturvetenskapliga begrepp och fakta.
5. Eleven beskriver människokroppens byggnad och funktion.
6. Eleven diskuterar etiska frågeställningar som rör genteknik.
7. Eleven har kunskaper om livsstilens betydelse för hälsan.

Kriterier för betyget Väl godkänd

1. Eleven arbetar aktivt i undervisningens experimentella och praktiska moment.
2. Eleven analyserar idéer och värderingar utifrån såväl ett individperspektiv som ett natur- och samhällsvetenskapligt perspektiv.
3. Eleven diskuterar konsekvenser av olika praktiska ställningstaganden i frågor som är viktiga för individ och samhälle.

Kriterier för betyget Mycket väl godkänd

1. Eleven tillämpar ett naturvetenskapligt arbetssätt, språk, faktakunskaper, planerar och genomför undersökande uppgifter, tolkar resultaten och värderar kritiskt slutsatsernas giltighet och rimlighet, på ett självständigt sätt.
2. Eleven använder, analyserar och integrerar införda begrepp, modeller och teorier.