Rasinfo och mina tankar om att skaffa en hund av av herdehundstyp:

 

 

 

Välkommen att här läsa mer om kaukasisk ovtjarka, en hundras av herdehundstyp. Jag har levt med herdehundar sedan 1997 och beskriver nedan mina tankar om kaukasisk ovtjarka och hundtypen. 

 

För dig som söker information om kaukasisk ovtjarka, kan det vara bra att veta att vi är inte så många som håller på med rasen i Sverige inom SKK, men vi som lever med dessa hundar dag och natt kan ge dig rätt information. Det förekommer en hel del historier och föreställningar som inte är sanna, så försäkra dig om att källan som uttalar sig faktiskt själv lever med rasen ! Själv började jag med en annan herdehundsras och nu är det kaukasisk ovtjarka som gäller. Underbara keliga, kloka, roliga, stora hundar som förgyller min vardag.

 

Har du frågor, maila mig gärna !

 

Vikt: 40 - 70 kg

Mankhöjd: Hane minst 65 cm, tik minst 62 cm        

Passar bra för dig som vill ha en trevlig kombinerad familje- och vakthund, på landet - den trivs tillsammans med människor och djur.

Bor: På landet. Helst både ute och inne, trivs oftast inte i lägenhet pga sin päls.

I Sverige bor ca 70 st SKK registrerade trevliga kaukasiska ovtjakor.

 

Rasen kaukasisk ovtjarka / kavkazskaja ovtjarka härstammar från bergskedjorna i Kaukasus. Jag har haft kuvasz förut, och jag tycker att den kaukasiska ovtjarkan är ganska lik kuvaszen till sättet, men är grövre i sin kroppsbyggnad, speciellt hanarna. Den kaukasiska ovtjarkan skiljer sig också genom att vara känd för att, om den måste försvara sin flock, inte känna sin egen smärta om den skadas vid ett sådant tillfälle. Men oftast räcker det dock med att varna inkränktaren för att avvärja faran.

 

Herdehundarnas ursprungliga uppgift var att vara flockvaktare ute på stora områden. Där krävdes en tålig hund, som tänkte själv och skyddade flocken mot faror som björn, varg och boskapstjyvar, genom att varna och jaga bort inkränktare. Den kaukasiska ovtjarkan, som andra herdehundar, har kvar sina egenskaper än idag. Den skyddar sin familj och vaktar sitt hem. Det är också du som hundägare som sätter gränser och visar hunden vad som gäller, precis som med vilken hundras som helst. Den kaukasiska ovtjarkan skäller ofta, och är därför inte så lämplig att ha i tätt bebyggda områden - men det finns givetvis undantag. En inhängnad tomt är också att rekommendera, om man ska ha en hund av herdehundstyp. Delvis för att avgränsa tomten för hunden, men i områden där björn och varg förekommer, också för att skydda hunden !

 

Färska björnspår som vi såg i Finland

 

Lite om ovtjarkan i sin ursprungliga uppgift:

Hundar av olika raser kan skrämma iväg en björn, precis som herdehundarna. Men i en närstrid med björn finns alltid risk för hundens liv, och det gäller också ovtjarkan - som alltså kan få riskera sitt liv vid ett möte med björn. Björnen kan likaså även döda en varg. Björnen är Europas största rovdjur och en vuxen hane kan väga upp till 300 kg, jämför med en ovtjarka 60-70 kg.

Likaså kan ett möte med varg, också ett rovdjur, vara farligt för ovtjarkan. Vargarna rör sig ofta i flock och läget kan bli livshotande för hunden, men även en ensam varg kan vara farlig för ovtjarkan, läs mera på sidan Vargfakta.

 

P.g.a. ovanstående behövs flera hundar om man vill ha herdehundar i sin ursprungliga uppgift. En ensam hund är inte att rekommendera, och jag skulle aldrig, trots hundarnas ursprung, vilja att mina hundar slogs mot varg eller björn, för jag vill inte riskera hundarna liv.

Ovtjarkaägare har också fått erfara hur dyra veterinärkostnaderna kan vara efter ett sådant möte, om man är lycklig nog att få behålla hunden vid liv.

 

 

Bevakning av vad som är på gång sker gärna från en hög plats.

 

En herdehund är alltid vaksam.

 

Rasen har även blivit en populär ras på utställningar i bl.a. Ryssland. Här vackra Multi Ch Mörkömaan Beedrill, ägare Tachetee kennel.

 

Kaukasisk ovtjarka är en ganska sällsynt ras i Sverige, det finns ca 70 rashundar i landet. Nästan alla dessa hundar lever som lyckliga familjehundar, några bor även i kennelbyggnader med mycket mänsklig kontakt. Hundarna är trevliga och "goa". Rasen tillhör Svenska Bergs och Herdehundsklubben. Avelsbasen är fortfarande smal, i Finland t.ex. finns det ett mycket större antal hundar av rasen, men jämför man ländernas importregler är det betydligt enklare att importera en hund till Finland än till Sverige, eftersom Sverige och Norge är rabiesfria.

 

Kaukasisk Ovtjarka i Sverige på youtube - en film om våra rashundar. Se den och få en uppfattning om hurudana hundarna är !

 

Sveriges största kaukasiska ovtjarka ?  Kennel Laxtjärns importhane Ares, stor och så underbart snäll så man smälter när man träffar honom !

 

Det krävs en hel del av dig om du och din familj tänkt skaffa en kaukasisk ovtjarka. För det första är det viktigt att det är harmoni i familjen. Bråk, missbruk o.s.v. är ingen bra miljö för någon hund, och speciellt inte för en hund av herdehundstypen, den trivs inte i osämja. Att ni känner till hur hundens flockbeteende fungerar är A och O. Hundens plats är längst nere på rangskalan i er familj, och det gäller från dag ett när den lilla valpen anländer till er.

 

Den kaukasiska ovtjarkan är oerhört mån om sin familj och alla som ingår i flocken. En helt underbar familjemedlem. Förvänta dig en hel del roliga stunder, för en kaukasisk ovtjarka  kan hitta på saker. Den gör saker på kommando förvisso, men många gånger hittar den på alldeles egna sätt att lösa saker. 

 

Dragos special - han gör vad som helst för att matte ska lägga märke til honom. Här har han tagit en vedklabbe, men egentligen vill han att matte ska förstå att det är dags att gå på kvällspromenad ! Trots hans små egenheter har han aldrig haft sönder någonting !

 

Vår bästa familjemedlem - den kaukasiska ovtjarkan. Snäll, säker, rolig och trygg.

 

Dessa kattungarna använder den kaukasiska ovtjarkans svans som mysplats. Att kattungarna är små och behöver extra omvårdnad och hänsyn förstår vår Drago.

 

En kaukasisk ovtjarka är försiktig med allt nytt. Den kan sätta sig ner under en promenad, för att fundera på t.ex. vad det konstiga ljudet är som hörs längre bort. Den funderar och lyssnar och bildar sig en uppfattning, medan en hund av en annan ras hade stormskällt utan att ens veta på vad.

 

Du kommer att behöva tålamod, en herdehund lyder dig inte alltid i en blinkning. Den hör dig, men är kanske just då upptagen med att nosa på den intressanta lukten på marken då du ropar på den, så den kommer snaaaaaart...  Just därför är det ingen hundtyp som man kan ha lös var som helst. Ska ni åka bil, får du räkna med att en vanlig herrgårdsvagn fylls till brädden när en hund av denna storlek hoppar in. Du ska heller inte vara rädd för lite hundhår här och där.

 

Du ska helst bo så att hunden kan var både inne med familjen och även bo ute, för ibland blir det för varmt inne, speciellt vintertid när man kanske eldar i vedspisen. Då njuten den kaukasiska ovtjarkan av att få komma ut och njuta av snön. Men glöm för den skull inte att det bästa ni kan göra, är att vara tillsammans. Mina herdehundar jag haft har varit otroligt kelsjuka, slutar man klappa dem kommer tassen, mera, mera, medan schäfern jag hade istället uppskattade olika aktiviterer. En kaukasisk ovtjarka springer inte och hämtar pinnar och bollar, kastar du en boll får du hämta den själv.

 

Däremot måste den få innehåll i i sitt liv och leva med sina människor och sin flock. Åka bil, gå långpromenader, vara ute på gården, helst tillsammans med andra djur, så att hunden är sysselsatt. Den arbetar alltid, även om det är genom att "sköta om" gårdens djur, och håller koll.

 

Nya människor, vad roligt !

 

Min egen ovtjarkahane blir överlycklig när vi får besök. Han ÄLSKAR människor, och alla som kommer måste ju hälsa på honom, annars blir han ledsen. Svansen viftar, hela hunden viftar när någon kommer och lyckan är fullständig om gästerna vill klappa honom :-) Se här ett exempel på hans beteende: Vilken hund ! 

 

En kaukasisk ovtjarka fryser inte ! Fin Ch Niro-Wolf, ägare Tachetee kennel.

 

I herdehundsbeteendet ingår också att läsa av minsta signal i mattes eller husses beteende. Därför är det viktigt vilka signaler du själv sänder ut, och hur du beter dig. Därför är det också viktigt att uppfödaren som säljer valpar av dessa raser är observant på om köparen verkligen är rätt person att ha en herdehund. Annars kanske den måste omplaceras senare. Socialisering d.v.s att vänja hunden från valp vid allt möjligt, som man kan träffa på här i livet, är av yttersta vikt.

 

Hos oss inkluderar flocken även grannen och som här, "farmor"

 

Drago med små kattungar

 

Den lilla kattungen smakar på Dragos mat

 

Bästa vänner - men det är alltid de vuxnas ansvar då barn och hundar är tillsammans, och det gäller alla hundar oavsett ras !

 

Den kaukasiska ovtjarkan är oftast inte lämplig som förstagångshund. Den kräver en hel del av dig och din familj. En tät kontakt med uppfödaren rekommenderas, speciellt under hundens uppväxttid.

 

Har du bestämt dig, och efter ett moget beslut skaffat dig en kaukasisk ovtjarka, samt blivit godkänd av uppfödaren* att köpa en hund av denna, har du nu åtagit dig ett hundägarskap på 10-12 år, fullt av ansvar, glädje och beundran av denna underbara ras !!!

Tänk på att de som ingår i flocken bör finnas på plats då valpen växer upp. I dag är de ju flera av oss som t.ex. har barn med delad vårdnad och det är väldigt viktigt att valpen får växa upp med alla som kommer att ingå i flocken. Då menar jag inte att alla ska finnas på plats i hemmet jämnt, men de som ingår i flocken ska komma så ofta som möjligt så att valpen förstår vilka som ingår i den närmaste kretsen.

 

* Läs gärna mer om val av uppfödare här.

 

 

Ovan en bild ur vardagslivet med en kaukasisk ovtjarka, människor och hund tillsammans. Vi som har rasen kan berätta hur hundarna fungerar - fråga oss !

 

 

Frågor om rasen ? Välkommen att maila mig:

 

Carina

mail: vitavargar@yahoo.se

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 www.caucasian.se

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 www.caucasian.se