Allt började när min A-kull var 6 månader, en av
tikarna fick ett hårlöst parti under hakan.
Hennes matte trodde först att det var en litet fukteksem, men hos
veterinären konstaterades det att hon hade demodex. Jag kontaktade
ögonblickligen alla valpköpare till kullen personligen och bad dem leta
efter tomma, kala fläckar på sina valpar. Kort där efter så fick två
valpar till tomma kala fläckar. Självklart blev jag livrädd och läste allt som fanns att
hitta om denna sjukdom. Som jag förstod då så fick ingen av mina valpar i
A-kullen eller föräldrarna fortsätta i avel.
Jag lade några dokument som jag funnit om demodex på
min hemsida, bland annat en föreläsning från dermatologen Kerstin Bergvall
och kanske var jag lite för snabb med det (Jag tog tyvärr hennes ord för den
enda "sanningen", jag visste inte då att det inte låg någon officiell
forskningsrapport gällande demodex bakom hennes uttalande). För vetgirig som man är ringde
jag även till SKK och fick prata med den som är ansvarig för avelsfrågor. De
kunde inte se några hinder för mig att fortsätta avla på min tik. Jag blev
mer och mer konfunderad, hur låg det till egentligen? Jag kontaktade en
mycket känd
genetiker och beskrev situationen. Av honom fick jag nedanstående svar.
Hej
Alla hundar drabbas för eller senare av demodexkvalster. De flesta hundarna blir immuna mot kvalstret efter det första angreppet och klarar sig sedan utan nya problem. Oftast är de första angreppen lindriga. Vid riklig förekomst av kvalstren kan angreppen bli kraftigare. Men somliga hundar har en ärftlig skada på sina s.k. T-celler. T-cellerna är viktiga i immunförsvaret och med ärftligt skadade T-celler kan hundarna inte bli immuna mot demodexkvalster. De får då kronisk demodex, dvs sjukdomen går inte att bota. Behandling kan tillfälligt lindra angreppet men det återkommer sedan gång på gång och ofta tvingas man avliva hundar därför att de lider alltför mycket av att inte kunna bi immuna.
Skadan på T-cellerna orsakas av en enkel recessiv gen, vilket innebär att en valp måste få den defekta genen från båda föräldrarna för att drabbas av det fel i immunförsvaret som leder till demodex. En hund som fått kronisk demodex, med ständigt återkommande angrepp trots behandlingar bär den defekta genen i dubbel uppsättning. Det innebär att alla dess valpar kommer att bli anlagsbärare. Vid parning av en demodexhund med hundar som är fria från den defekta genen kommer alla valpar att bli friska men anlagsbärande. Vid parning av en hund med ärftlig demodex med en anlagsbärande hund blir hälften av valparna friska anlagsbärare och hälften drabbas av demodex. Vid parning av två demodexdrabbade hundar får samtliga valpar den skadade genen dubblerade och alla riskerar därmed att drabbas av kronisk demodex.
För att nu svara på frågan om Din kull så skulle jag inte utgå från att valparna har en ärftlig demodex förrän Du konstaterat att veterinärbehandling inte stoppar angreppet definitivt utan det återkommer så snart behandlingen upphör eller kort tid efteråt. Hundar som får upprepade demodexangrepp bör under inga omständigheter användas i avel. Kullsyskon till drabbade hundar bör, liksom föräldrarna, tas ur avel men bara om man konstaterar att angreppet på drabbade hundar återkommer efter en första läkning. Blir drabbade valpar friska och förblir friska sedan det första angreppet har läkt ut så är det mest sannolika att de har ett helt normalt immunförsvar. Det finns då ingen anledning att stänga av vare sig dem eller nära släktingar från avel. Man kan inte stänga av hundar därför att de inte är immuna vid första kontakten med något som alstrar sjukdomar. Immunförsvaret måste som regel få en första kontakt med det som skapar sjukdomen för att alls kunna göra individerna immuna. Det är ju för att slippa bli immuna genom att först drabbas av en sjukdom som vi själva använder oss av vacciner. Vaccinerna aktiverar immunförsvaret mot bestämda sjukdomsalstrare utan att vi behöver vara sjuka först. Det är ju också på det sättet vi immuniserar våra hundar mot valpsjuka och hepatit. Men hundar som är överkänsliga för demodex-kvalster skulle troligen inte kunna immuniseras med vaccin ens om det fanns något. Deras immunförsvar är skadat och kan därför inte heller reagera normalt på andra försök att väcka det till liv när det gäller motståndskraft mot demodex.
Med vänlig hälsning
De tre valpar som fått demodexinfektion i kullen blev helt friska efter behandlingen och har inte insjuknat igen vilket de gör om immunförsvaret är ärftligt skadat (kronisk demodex), de fyller 2år i maj.
Jag vill också tillägga att de var 11st i kullen. Jag kontaktade Svenska sennenhundklubbens avelsråd och fick även godkänt att avla vidare på min tik från dem. Jag kontaktade också mitt försäkringsbolag i frågan men inte heller de såg något hinder för mig att avla vidare på min tik.
Så jag parade min tik igen och i skrivande stund är
dessa valpar 9månader. Ingen av dessa har
insjuknat/visat tecken på demodex.
Min tik Offra har heller aldrig visat tecken på demodex hon har heller aldrig
varit sjuk.
En före detta god vän sedan många år, som jag av andra skäl brutit kontakten med och en av hennes nya valpköpare anmälde min tik som lämnat demodex till Jordbruksverket. Nedanstående förtalsmail är från anmälaren till ett par av hennes nya vänner. Detta fick jag ta del av då det kommit på ”villovägar”, så jag visste att en anmälan hade gjorts långt innan djurinspektören i kommunen hörde av sig.
----- Original Message -----
From:
........ .....
To:
… ………; ……… ………
Sent: Saturday, January 05, 2008 8:31 AM
Subject:
Vem fan tror hon att hon är!
Hej!
Bästa uppfödaren någonsin men man ska sopa rent framför sin egen dörr innan man ger sig på nån annan!! Hon verkar lägga sig i överallt vad andra uppfödare gör. Vi ska filma hennes min när hon blir varse om att hon bara har en avelstik och den kommer ifrån ... ha ha
Hon tror
att hon är perfekt och inte gör några fel dvs kompis med avelsrådet. Hon
fattar inte att hon bara är budbärare för dem och att de inte kommer att
stödja henne när hon tror det. Vi kan alltså polisanmäla henne om vi vill
men vi väntar väl och ser vad jordbruksverket säger först.
…….. kennel stödjer oss helt och ställer upp om det behövs. Inte kul för
lilla Björnligans hon påminner om en annan uppfödare i klubben som också
lägger sig i allting vad andra gör och tycker att hon är så bra själv.
Väldigt osäkra människor anser jag! … skriv ingenting i hennes gästbok även
om det kliar i fingrarna för både dig och mig att göra det. Hon ryker snart
ändå! men skriver vi så tar hon bort det snabbt . Hon kan väl få vara i
falsk trygghet ett tag tills jordbruksverket tar kontakt med henne. Jag ger
mig inte i detta och kommer aldrig att acceptera att hennes Demodex hundar
går i avel och jag vet att ni håller med mig om detta.
Kram ……..
Även en tredje person anmälde mig, men drog tillbaka anmälan då hon förstod att det handlade om just, en anmälan.
Jag blev kontaktad av djurinspektören i Ekerö kommun och vi bestämde tid för ett möte. Jag hade med mig alla skrivelser och godkännanden för min parning. Jag lämnade in allehanda dokument efter begäran på de tre valparna som haft demodexinfektion. Det tog lång tid att få ett beslut i ärendet då detta var ett unikt och komplicerat fall. Många experter inom området skulle konsulteras bl.a. genetikern Per-Erik Sundgren, dermatologen Kerstin Bergvall och länsveterinär.
I skrivande stund har jag fått beslutet muntligt, där anmälarnas anmälan ogillades. Det var därför vi firade på Björnligans förra helgen. Beslutet kommer skriftligen om drygt en vecka. Det kan överklagas och jag tror, om man ska tyda anmälarens mail (se längre upp i grönt) att så kommer göras.
Självklart skulle jag inte avla på min tik igen om jag trodde att någon av hennes valpar skulle bli sjuka! Min tik har 14 syskon och ingen av dessa har haft demodex. Ingen av de hundar som haft demodex i min A-kull kommer gå i avel hos mig. Min första Berner Sennen som jag köpte 1994 var väldigt dålig och ofta sjuk, han blev bara 2 ½ år. Detta önskar jag inte någon!
Jag funderar på hur öppna vi kan vara i vår avel framöver, det var ju dit vi ville komma! Öppenhet skapar bl.a sundare avel då vi blir mer medvetna om vad som ligger i olika linjer och då kan vi undvika dubblering av detta.
På RAS- konferensen i
november kändes det så bra och vi
uppfödare som var där drog åt samma håll.
Nu försöker ett fåtal uppfödare förtala, anmäla och lägga krokben för
dem som jobbar aktivt för rasen, dvs. engagerar sig i möten, tar del av ny
forskning och information. Detta är verkligen bedrövligt och mycket synd för
rasen.
Det vore bättre om samtliga uppfödare la lite mer av sin energi i vårt
RAS-arbete!
Jag vill
tacka ALLA som stöttat mig under denna tid och det har varit MÅNGA!
Ingen nämnd, ingen glömd.
Det har nu
gått över 1 1/2 år sedan jag blev anmäld och förtalad av ovanstående
kennel...
Hur har det gått?
20090522
Idag fyller A-kullen 3år!
Ingen hund (3 drabbade av 11) har fått tillbaka någon demodexinfektion efter
första insjuknandet vid första löp!
B-kullen fyller 2år om en ca. en månad och ingen ur denna kull har
varit drabbad av demodex!
Samtliga hundar ur båda dessa kullarna är helt friska!!! Dvs. ingen är I-dagsläget
sjuk på något sätt!!!
Offra väntar nu sin tredje kull!