SÖK

13 september 2013

Vegetariska alternativ till järnberikning

Jag har fått en fråga om vegetariska alternativ till berikning av barngröt om man inte önskar att använda paltbröd eller blodbröd. Nedan ser ni en tabell med översikt av järninnehåll i olika vegetariska alternativ.

Jag har tidigare skrivit om och jämfört köpt berikad gröt och hemlagad gröt berikad med paltbröd och berikad med aprikoser. Som ni ser är paltbrödet järnrikt och en gröt med paltbröd innehåller lika mycket järn som en berikad köpt gröt. Om man istället önskar att ge ett vegetariskt alternativ till sitt barn blir det lite krångligare. Här listar jag några alternativ och i toppen hamnar sesamfrö, vetegroddar och chiamjöl. Som ni ser i tabellen så innehåller havregryn och fullkornsvete också en del järn.

Matvara
Mängd
Järn Mg
Chiamjöl
100 g
5 g
9,4 mg
0,47 mg
Torkade aprikoser
100 g
1 st = 7 g
6 mg
0,4 mg
Quinoa röd kokt
100 g
5 g
1,6 mg
0,1 mg
Pumpafrön
100 g
1 tsk = ca 5 g
15 mg
0,6 mg
Sesamfrön
100 g
1 tsk = ca 5 g
14,6 mg
0,7 mg
Linser kokta utan salt
100 g
1 tsk = 4 g
2 mg
0,1 mg
Mandelmjöl
100 g
5 g
5,2 mg
0,3 mg
Bovetemjöl ljust
100 g
1 dl = 60 g
2 mg
1,3 mg
Vetegroddar / hvetekim
100 g
1 tsk = ca 2 g
8 mg
0,16 mg
Havregryn
100 g
1 dl = 35 g
5,3 mg
1,9 mg
Vetemjöl fullkorn
100 g
1 dl = 60 g
5 mg
3 mg
Paltbröd
100 g
1 tsk = 5 g
26 mg
1,3 mg
Hirs hela eller krossade korn
100g
4,8 mg
Jag finner inte Chiamjöl  i några databaser över analyserade livsmedel utan siffrorna i tabellen kommer från producentens information. Övriga värden kommer från programmet Kostkoll Max version 3.1.

Tabellen ovan finns också i inlägget jämför hemlagad babygröt och köpt babygröt. 

Det krävs lite större mängd berikning eller grötportion för att nå de 3 mg järn som den berikade innehåller exempelvis 30 gram havregryn och 12 gram chiamjöl eller en dubbel portion havregröt alltså 60g gryn eller 10 teskedar vetegroddar och 1 dl havregryn. Ja ni förstår,det är en fördel om det är matglada barn som äter vegan eller vegetarisk kost. Men visst går det att ge vegetariska alternativ som innehåller lika mycket järn som en berikad köpt barngröt bara portionen är tillräckligt stor.

Upptag och absorption
Innehåll är en sak, huruvida kroppen absorberar det är en annan. I till exempel bröstmjölk är biotillgängligheten hög och en gammal studie från 1977 visade att hela 49% av järnet i bröstmjölk absorberas och i jämfört med ersättning endast 10 %. (hittade tyvärr ingen nyare)

Upptaget av järn påverkas av flera faktorer, det stimuleras av C-vitamin och Järnupptaget kan hämmas av Kalcium (speciellt järn från vegetabilier), kaffe, te och choklad. En gjutjärnspanna kan öka järninnehållet i maten men påverkar inte upptaget i sig. Järn i vegetabilier tas inte upp lika effektivt som järn från animaliska livsmedel, det finns dessutom mindre järn i de flesta vegetabiliska produkterna jämfört med ex rött kött. I kött finns dessutom den ännu okända köttfaktorn som ökar järnets tillgänglighet och upptag, hur och vilka mekanismer som ligger bakom denna faktor vet vi inte.

Måste barn få järnberikad gröt?
Till barn som bara äter gröt eller precis börjat med mat är det en klar fördel med berikad eftersom det inte ställer så höga krav på kosten i övrigt som lätt blir ensidig (ex gröt, gröt, frukt, grönsak). Till de lite större barnen och barn som kommit igång med annan mat och framförallt järnrik mat som leverpastej, kött, blodmat, fullkornsprodukter, grönsaker, järnrika puréer (se aprikospuré längre ned), bönor, linser m.m, där är den berikade gröten inte lika viktig. Det måste vara utifrån vad barnet äter i övrigt som avgör om de behöver en järnberikad gröt inte barnets ålder.
En del barn kan behöva järnberikad gröt upp i 2-3 års ålder medan andra slutar med järnberikade produkter efter 1 år.Barn som äter vegetarisk mat behöver ofta järnberikad gröt längre än de som äter blandkost. Kontakta en Dietist eller någon som kan se över barnets mat om du är osäker.

Läs mer om järn
Läs tidigare inlägg med en jämförelse hemlagad babygröt och köpt babygröt.
Mer om babygröt - jämför olika barngrötar. bramat.no
Recept på aprikospure - en järnrik puré

Källa:  1977 Jul;91(1):36-9.
Iron absorption in infants: high bioavailability of breast milk iron as indicated by the extrinsic tag method of iron absorption and by the concentration of serum ferritin.Saarinen UM, Siimes MA, Dallman PR.

8 kommentarer:

  1. WOOOW verkligen en bra och lärorik blogg. och denna kommer jag lusläsa en dag när jag arbetar=)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tusen tack för din fina kommentar! Jag blir glad och motiverad.

      Radera
  2. Stort tack Elinor för att du följde upp det här med vegetariska alternativ!! Hoppas ok att jag ställer några följdfrågor...
    Hur är det med hirsflingor? Hur står de sig i konkurrensen när det gäller järninnehåll?

    Hur ska man tänka kring fibrer och salt för en bebis på 6 månader? Den gröt som berikas med paltbröd innehåller ju betydligt mer fibrer än den industritillverkade och också en viss mängd salt från brödet. Även den hemlagade havregrynsgröten blir ju relativt fiberrik.

    Bör man mixa den hemmagjorda gröten för att den ska bli riktigt slät?

    Oerhört tacksam för dina råd!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Härligt med frågor det betyder ju att jag också får uppdatera mig! Har lagt till Hirs i tabellen i inlägget och som du ser så ligger det ganska likt havregryn och vetemjöl. Inget undergryn alltså men helt ok.

      Saltet från de 5 gram paltbröd blir väldigt lite och så länge resten av maten innehåller lite salt tycker jag inte man behöver oroa sig. I första hand bör man undvika de stora saltkällorna och inte salta maten extra. Du kan läsa mer om salt och rekommendationen under fliken salt ovanför.

      När jag kokat egen gröt mixade jag först flingorna och brödet torrt till ett mjöl som sedan kokades. Då slipper man mixa en klibbig gröt och det är lättare att få den slät. Alternativt kan man mixa gryn med vatten/mjölk och sedan koka upp.

      Det är sant att det blir mer fiber om man kokar gröt på bara havregryn. Om man märker att barnet blir lös eller hård i magen kan man redusera mängden havregryn och koka gröt på 50% vetemjöl eller ett annat fint siktat mjöl med mindre fiber.

      Hoppas det rätade ut några av frågetecknen.

      Men fråga på det är bara kul!

      Radera
    2. Perfekt, nu känner jag att det börjar klarna.:-) Bara en sista (kanske...) fundering: Kan man mixa en större mängd (ex. en veckoranson) paltbröd och havregryn och förvara torrt? Eller kan det förlora i näringsvärde då? Det känns lite knöligt att behöva dra fram mixern när bebismagen börjat kurra...

      Radera
    3. jag kan inte komma på någon anledning till varför man inte skulle kunna göra det. Vitaminer och mineraler påverkas främst av värme,kyla eller urlakning som kokning. Det är ju båda livsmedel som förvaras torrt även omixade så jag tycker det borde gå fint. Sen kan det kanske hända att smaken av palbröd blir lite tydligare eftersom havregryn gärna tar smak av annat i skafferiet. Men testa och se.

      Om det tar mycket smak så kan man ju mixa och förvara dem i separata lådor. Skriv gärna och berätta hur det fungerar!

      Radera
    4. Tack, det ska jag absolut göra! På återhörande! :-)

      Radera
  3. Tack! Jättebra med överskådlig jämförelse. Jag har förresten letat efter information om huruvida det går bra att ge chiafrön till barn – tolkar detta som att det är ok. Vet du om det finns några rekommendationer om begränsad mängd? (Hoppas att det inte är för sent att kommentera/fråga med tanke på att det är ett bra tag sedan du skrev inlägget ...)
    /EM

    SvaraRadera

Lämna ett avtryck, ställ en fråga, kommentera och tyck till.