HISTORIK & BIOGRAFI
Frågor av: Kristofer Ulfves
Svar av: Morgan Karlsson

morocco.jpg (43434 bytes)

The Synthesizer Network´s grundare på antropologiska studier i Marocko. En muslim bjöd in till kvällsmål under Ramadan för ett ömsesidigt utbyte av erfarenheter och tankar. 


1. Varför startades Synthesizer Network? När? Var det ett företag redan från början, eller har det gått från organisation till företag?

Jag skulle vilja gå tillbaka till året 1983 och berätta om hur intresset för elektronisk musik och synthesizers började.

På den gata där jag växte upp hade jag en granne som brukade spela Thompson Twins och Alphaville. En dag 1983 plockade han fram en mycket märklig skiva. På dess omslag fanns 4 rödklädda gubbar som stod vända mot öst. Denna layout i kombination med sin mekaniska musik var en närmast andlig upplevelse. Man Machine blev min allra första vinyl skiva som jag köpte för min veckopeng. Då detta var min enda skiva, så "snurrade" den ett antal ggr på mina föräldrars skivspelare. Om musiken var lika andlig i deras öron som mina, betvivlar jag starkt. Till min stora förvåning så köpte faktiskt min mor -2 månader senare- Computer World till mig i julklapp.   

Att jag idag håller på med synthesizers är till största delen en persons förtjänst: Krister Svensson. Han grundade bla Frontmusic (skivimport och skivbolag), Energy Records (skivbolag), Electric Beat Association (skivbolag och konsertarrangemang) samt tidningen New Life.

Av en tillfällighet så började hans och mina föräldrar att umgås. En kväll 1984 så följde jag med till familjen Svensson. Detta var nog min andra religiösa upplevelse: Kristers vägg var tapetserad med enbart Kaftwerk skivor -3x3 meter med Kraftwerkskivor - med allt från japanska utgåvor av Pocket Calculator/Computer Love till spansk utgåva av The Robots, Braziliansk utgåva av Neolights och många andra rariteter. Änglar började plötsligt   spela harpa, ackompanjerad av en salig vocoderstämma, och plötsligt infann sig himmelriket.

Krister importerade skivor genom sitt FrontMusic och han hade 1000-tals synthskivor i lager. Förutom Kraftwerk, så fick jag möjligheten att lyssna på andra elektroniska föregångare bla: Neu, La Loora, Mau-Mau, Der Plan, Logic system, Kowalski, YMO, Bal Paré, Amon Duul, Push Bottom Pleasure, Portion Control, Tangerine Dream, Boytronic, Cluster mfl, mfl.

Krister hade vid denna tidsperiod även startat ett band (Vogue) som spelade elektronisk popmusik. Replokalen fanns på ovanvåningen och den utrustning de förfogade över var bla: Korg MS20, Roland JX3P, Boss DR110, Yahama DX7 samt Casio VL-Tone. Detta sammantaget grundlade mitt intresse för synthesizers och den musik som var möjliga att framställa med dessa instrument.

Synthesizer Network började så smått ta form 1994 när jag jobbade på musikaffären Boogie Music i Växjö. Kunder som var intresserade av analogsynthar brukade växla adress med mig. Andra entusiaster kom jag i kontakt med när jag försökte utöka min samling genom olika annonser. Därefter höll några av oss sedan kontakt, bytte synthar och idéer mm. Vid samma period började jag arrangera träffar för att utbyta "analog" information.

Jag ville inkorporera denna synthverksamhet i Boogie Music och utöka utbudet av vintage instrument. Jag vill också skriva avtal med diverse utländska tillverkare av analog synth -och ljudutrustning. Eftersom jag hade byggt upp ett kontaktnät genom mitt intresse för dessa synthar, så tyckte jag det var en logisk utveckling som skulle gagna Boogie Music. Jag var ganska trött på alla digitala hemkeyboards (E86) och Rolandsynthar (D10, D20 etc.) som jag tyckte saknade den värme som de analoga syntharna har. Genom en vintage- och analogexpansion, så såg jag också en öppning till att påverka marknaden i en viss riktning. Jag ville också påvisa att den sanna potentialen i de modulära synthsystemen aldrig uppnåddes. Min dåvarande chef delade inte mina visioner vilket gjorde att jag bestämde mig för att dra igång på egen hand.

Till den här historien skall också nämnas att jag fyra och ett halvt år tidigare hade jobbat på IKEA. Där fick jag möjligheten till att reflektera kring existensbetingelser och arbete. En dag när jag var som mest trött på arbetet så skrev jag en "tung" dikt på toaletten som tom fick högsta ledningen att göra besök på vår avdelning. Det var då jag lovade mig själv att jag skulle ha en egen firma/verksamhet innan jag fyllde 25 år.

Synthesizer Network övergick från att i början av 90-talet varit en lös sammanslutning, till att bli ett företag 1996. Firman startades 2 månader innan jag fyllt 25. Jag åkte till Frankfurt och kom överens om ett Sverige-avtal med Doepfer Musikelektronik GMbH. Jag visste att Doepfer samarbetade med KRAFTWERK -Dieter Doepfer och Florian Schneider är privat mycket goda vänner- och har gjort många intressanta ljudexperiment. Vid denna tidpunkt så hade Doepfer Musikelektronik inte någon svensk representant, detta sammantaget var mycket lockande.

I dag arbetar vi även med EMS, JoMoX, Kenton Electronics, TBS, Technosaurous, Spectral Audio, Electron, Forefront Technology, Analogue Systems, Analogue Solutions och ett japanska företag kallat Seekers. 

Som jag ser det så är det enbart inom ett eget företag som man har beslutanderätten/bestämmanderätten över sig själv, och där man verkligen kan förverkliga många av sina drömmar.   


2. Hur stort är företaget? Finns någon reell "butik" eller säljs allting via webben?

Jag har ingen musikaffär i vanlig bemärkelse men tar gladeligen emot besök. Eftersom jag har jobbat i butik så vet jag hur stressigt det kan vara. Genom min smala analoglinje så får jag möjligheten att jobba med likasinnade musiker och slipper således att sälja digitala Roland Keyboards. Jag vill satsa mer på kvalitet än kvantitet, gå djupare in i de olika musikaliska problem som elektronmusikern kan tänkas ha, diskutera noggrant igenom setup/ljudbild, synthfilosofi, eventuella moduler mm. Detta är nästintill omöjligt i en vanlig butik där man hela tiden måste sälja på volym. Jag har numera en väldefinierad demohörna i en lokal där entusiaster/intresserade kan släppa loss sina modulära/analoga drömmar.

När internet började ta form såg jag det som en utmärkt form för min firma/nätverk. Alla mina gamla analogkontakter skulle här kunna mötas på en virtuell arena. Med internets hjälp så skulle mitt syfte med Synthesizer Network dessutom lättare uppfyllas (se nedan). Jag tyckte också att internet gav mig möjligheten till att sudda ut gränsen mellan arbete och fritid. Ibland jobbar jag tex på natten med att svara på brev.

3. Vad var syftet med startandet av Synthesizer Network?

Att tillhandhålla ett alternativt utbud av synthesizers och att påverka marknaden i en viss riktning. Idag finns det företag som gör instrument som jag tycker har lite gemensamt med synthesizerns ursprungliga idé. Jag ville dessutom återuppväcka Mr. Robert Moogs definition av synthesizern och visa att den sanna potentialen i de modulära synthsystemen aldrig uppnåddes. Eftersom historia inte skapas av sig självt, så är Synthesizer Network mitt bidrag/ställningstagande i synthevolutionen. Jag har dessutom arkiverat allt mitt material för framtida bruk.

När jag studerade antropologi så funderade jag ett tag på att använda det modulär tänkandet och objektorienterad programmering som en underliggande teoretisk modell till en C-uppsats: identifiera/isolera olika "moduler" i olika kulturella samhällsorganisationer.

Jag hade besök av en synthkonstruktör som nämnde att han hade ett flertal patent i regler och styrteknik och det var tack vara att han hade patchat modulsynth i sin ungdom. Att blottlägga/styra olika flöden med hjälp av VCA:er är mycket intressant. Ett samhälle kan utan problem betraktas i modulära termer.

4. Ni säljer både till privat-personer och distribuerar till musikaffärer;  Vilken är er huvudmarknad?

När jag tidigare jobbade med distribution, märkte jag att en del butiker hade dels dåligt intresse, dels svårigheter med att förklara/demonstrera modulära synthar. Jag upptäckte att problematiken var mest ett utbildningmässigt problem. Detta gjorde att jag själv började ta hand om slutkunden vilket numera är min huvudmarknad. Men jag har i dagsläget ett 10-tal butiker som jag regelbudet samarbetar med och förser med analog ljudutrustning. Tidigare var det 70% distribution och 30% privatförsäljning, numera är det tvärt om.


 5. Har ni ensamrätt för distribution av de synthesizer-märken ni säljer inom Sverige, d v s är ni generalagent för dessa märken (Doepfer, JoMox, MaM, m fl) ?

Just nu så kommer flertalet utländska företag till mig och vill att jag skall börja jobba med deras grejor. Flertalet av våra samarbetspartners har förstått att Synthesizer Network vet hur dessa instrument fungerar. Om man dessutom har en filosofi "en mission" så lyser det kanske igenom. Synthesizer Network har aldrig haft några kommersiella övertoner även om det i dagsläget går att försörja sig på det. Om man är ärlig mot sig själv, och andra, om man lägger ned sin själ i någonting -oavsett vad det är- så kommer pengarna förr eller senare som ett brev på posten. För att återgå till frågan: vi har exklusiva avtal för Sverige (ensamrätt) på de flesta produkter som finns på vår hemsida.

6. Vilka är de största fördelarna med näthandeln? Nackdelar?

Fördelen är att jag får beställningar från världens alla hörn. Jag håller tex precis på att sätta samman ett större "blandat" modulsystem till en kille i Grekland. Jag kan dessutom planera/strukturera mitt jobb helt efter eget huvud. Jag slipper förklara samma saker om och om igen via telefon och kan hänvisas intresserade till hemsidan. Jag brukar även säga att servern "moog3c" (analogue.org) är min bäste medarbetare. Tekniken skall användas till att avlasta människan och inte till att skapa mer arbete. Tekniken gör dessutom att man kan jobba smartare, eftersom den kan ta hand om repetativa moment och beräkningar.    

Nackdelar är att man inte får samma kontakt som vid "face-to-face" kommunikation. Det är dessutom svårt att skapa sig en rättvis bild av en synth via nätet. Köper man en synth för 10000-20000.- vill man inte helt oväntat testa den. I Sverige är nu detta inget större problem då de mer professionella butikerna valt att ta in våra produkter. I exempelvis spanien och italien där en del av mina kunder finns så är det däremot svårare med demostrationer.

7. Kommer er näthandel att utvecklas ytterligare (mot online-betalning etc i framtiden?

När det finns några kraftfulla, billiga betalningsalternativ så kommer säkert näthandeln blomstra ännu mer. Jag har tittat på lite olika alternativ, men i dagsläget är det ganska dyrt för företag av min storlek att ansluta sig till dessa tjänster. När säkerheten, enkelheten och prisbilden är i balans med varandra så kommer jag garanterat att annamma denna nya funktionella betalningsteknik.


8. De produkter ni säljer är relativt nischade musikinstrument; tror ni att ni enbart genom näthandel skulle kunna konkurrera med "vanliga musikaffärer?

Nej. Jag skulle inte kunna konkurrera med traditionella musikaffärer på deras villkor. Att nischa sig kommer vara alltmer avgörande framöver. Idag säljer man inte bara en vara utan man säljer sitt kunnande och indirekt sig själv. Om man dessutom har ett sortiment som vanliga musikaffärer saknar så fyller man ett stort tomrum. Jag konkurrera inte med vanliga musikaffärer utan kompletterar dem och förser dem med alternativa instrument.

Jag tror att priskonkurrensen kommer att skärpas ännu mer framöver med internets expansion. En nätbutik med samma sortiment som traditionella muskaffärer skulle säkert fungera men skulle kräva stora inköpsvolymer. Marginalerna skulle bli små och man skulle tvingas till att sälja på volym. De stora distributörernas roll kommer att förändras med internet.

Jag har deltagit i olika undersökningar från SCB där man frågot mig om expansion osv. En expansion kan ibland visa sig vara mycket olönsam då kostnaderna i vissa fall tenderar öka exponentiellt. Min filosofi är ha ett meningsfullt jobb och att få ihop till brödfödan. Jag tycker dessutom om devisen "litet är fint".

9. Skulle Syntesizer Network finnas och upprätthållas utan Internet?

Jag drev mitt företag i mer än ett år utan nätet. När jag jobbade på Boogie Music lärde jag mig branschen och lärde känna alla aktörer: butiker, distributörer, specialister, skribenter, privatpersoner mm. Utan dennas kunskap och detta kontaktnät hade jag haft mycket svårt att komma in på den svenska marknaden.

Om vi blott för sekunden antar -ändrar på förutsättningarna- och föreställer oss internets frånvaro och existens, så tror jag ändå att Synthesizer Network skulle finnas till. Att driva det som en lös sammanslutning hade inte varit några problem, som företag så hade nischrollen och framförallt distributörsrollen behövt utvecklats betydligt mer. Jag hade då behövt "utbilda" vissa butiker i mitt analoga sortimentet och det modulära tänkandet.

Jag tror mycket på kreativitet och ser väldigt många kreativa komponenter i Internet och i den "nya" värld som sakta tar form. Feodalismen ter sig som en tämligen lugn samhällsutveckling jämfört med inträdet i den datoriserade globala byn. I denna "nya" värld är kreativitet detsamma som strategi. 


10. Marknadsför ni er enbart via nätet eller annonserar ni även i konventionell media?

Jag har tidigare annonserat i MM men slutade med det eftersom det var alldeles för dyrt. Numera sponsrar jag olika grupper och olika technoklubbar/kulturevenemang. Jag får en del redaktionell reklam via olika tester i olika musiktidningar. Min senaste satsning är den egenproducerade e-tidningen NETSINE.

11. Vad tror du om nätets betydelse för musiker?

Små obskyra band får större möjlighter att nå ut med sin musik med hjälp av nya distributionsformer via Internet. Grupperna får också större kontroll/beslutanderätt över det producerade materialet. Mailinglistor och nyhetsgrupper har skapat intressanta mötesplatser för musiker, där idéer och tankar utbyts.

12. Tror du att Internets framtid som relativt "fritt" medium kan vara hotad av den fria marknadens intressen i det?

Spindlarna i näten är idag de olika internetleveratörerna. Deras roll/makt kommer troligtvis stärkas när fler och fler tjänster introduceras i näten, de kommer exempelvis koppla ett starkt grepp kring e-handeln. Just nu så fusioneras ett antal telebolag/operatörer för att stå väl rustade inför 2000-talet. Om dessa globala aktörer inte missbrukar sin makt så tror jag att internet kommer vara ungefär lika fritt som vårat övriga samhälle. Frihet är ett mycket intressant begrepp, det som är den enes dröm kan vara den andres mardröm. Personligen så tror jag inte vi behöver vara speciellt oroliga för att internet kommer att hotas av marknadens intresse i det. Jag tror dessutom att konsumentens makt kommer stärkas framöver.

Morgan Karlsson