Stråvalla född 1982
Fredagkväll - Wonderful!
Inte nog med det, efter att jag och Tony tagit en långpromenad så kommer vi hem och hör och häpna mina vänner -
TV4 med alla sina syskonkanaler fungerar felfritt. Som tur är har jag som i kockprogram förberett lite och skrivit klart det här inlägget för en vecka sedan... så alldeles strax kommer jag sitta i soffan med ett glas rött och låtsas att jag är i Sverige.
Det är najs!
Det kändes som vanligt lite knäppt att möta upp bekanta i denna lilla by, men kul var det.
Tjejerna var ganska trötta efter flygresan och en dag som de spenderat i Zürich. Trots det hängde de med på rundvandring i Landquart på kvällen. Efter att vi ätit och blivit mätta gick vi huvudgatan upp och ner innan vi landade på vår lokala pub som valt det kreativa namnet - Pub... jaa varför krångla till det?
På pub visades hockey, men vi var mer intresserade av att dricka öl (och några Appenzeller shots) . Schweiz förlorade, stämningen kom liksom av sig och vi gick tillbaka hemåt.
Dagen efter var vi tvungna att vara pigga då vandring i "Sound of music" miljö stod på önskelistan. I min Lonely Planet står det att man ska ta sig till en liten by som heter Appenzell om man vill se det verkligt stereotypa Schweiz. Runt halv elva var vi på väg mot Appenzell med picknick och vattenflaskor i ryggsäckarna.
Appenzell är en liten pittoresk by med en "härlig" traditionell historia. När någonting ska beslutas i byn tar man sig ner till torget och röstar..... i form av handuppräckning. Numera får alla rösta, men fram till 1991 var detta bara förärat männen..undrar varför Schweizarna kallar folk från Appenzell långsamma?
I Appenzell var väggmålningar och byggnader fint bevarade och det kändes nästan som att gå bakåt i tiden litegrann när man gick omkring där. Det märktes också att vi inte var de enda turisterna som valt att besöka byn. Souvenirshopparna låg på rad och parkeringen var full av turistbussar.
Mellan klockan 12 och 14 hade de i Appenzell som på så många andra ställen här i Schweiz lunchstängt, som tur var hann vi prata lite med en kvinna i turistbyrån innan hon stängde igen för sin tvåtimmars lunch (?). Vi fick tips om en vandringsled och dit begav vi oss.
En timma skulle det enligt kvinnan ta att vandra mellan Weissbad och vårt slutmål Alpsee, men vi tog en lite längre väg (helt frivilligt). "Sound of music-känslan" som vi var ute efter infann sig ganska snart.
Efter att vi käkat picknicken som tjejerna fixat innan vi stack så kände vi oss laddade för den sista biten mot alpsee... föga visste vi vad som väntade. Vandringen gick spikrakt upp på sina ställen och fotopauserna blev många. Man blir helt klart imponerad när man möter pensionärer och barnfamiljer som väljer denna promenad som söndagsutflykt... men kanske mest imponerad blev i alla fall jag av de tappra skidåkare som vi mötte längs med vägen. När vi satte oss och tog en öl fortsatte de säkert minst lika långt för att få ett skidåk pà kanske 10 minuter... och detta med all utrustning - Galet!
I år blev det till att maja på ett helt annat berg än vad jag är van vid, men nästa år är det ska jag med Skattagårdsgänget upp på i Stråvalla berget.
Framme vid alpsee smakade ölen gott och sjön var vacker och som tur är går det lite lättare nerför än uppför. Hemma i Neugut kraschade vi i soffan en stund och efter en kväll fylld med tjejsnack somnade vi alla snabbt.
Fredagen bjöd på hyfffsat fint väder, lördagen var det mindre utav den varan. Regn, rusk och grått - Trist!
Lördagen guidade jag runt turisterna i våra neighbourhoods och som vanligt stod Lichtenstein pà önskelistan. Lichtenstein - Maienfeld - Malans och som avslutning Chur.
I Maienfeld gjorde vi även ett stopp i en liten vinbutik och jag tror att de allihop gick därifrån med en flaska lokalt vin. Det är fint här nere med vinbutikerna.. man hinner knappt gå innanför dörren innan man står med ett glas i handen. Jag förklarade för damen att jag kör och att jag därför bara ville ha litegrann... "Schon guot" = "redan bra" sa hon och fortsatte fylla på.
Inne i Chur blev det grym fika pà Café Mertz. Våfflor med färska jordgubbar, grädde och glass - inte äckligt alls.
Vi övervägde att bada i ett av Schweiz alla fantastiska badhus, men istället tog vi oss hem för att göra oss iordning inför kvällen. Kvällen bjöd nämligen på avslutninsgfest för Alligator Malans - Hangarbar! Hela fredagen när vi var och vandrade hade Tony hjälpt till med detta event.
Bar skulle byggas och ett flygplan som de byggt året innan skulle monteras upp i taket. Jag var lite spänd inför denna happening, men det visade sig bli en riktigt trevlig tillställning.
Så verkade även vårt besök tycka och taxin hem beställdes inte förrän efter 02.00.
Taxichauffören sade "Have fun" till Tony när vi alla stigit av. Han var nog en aning avis på Tony som lyckats få med sig fem svenska tjejer hem.
Med en anings huvudvärk steg vi alla upp i någorlunda tid på söndagen. Väskor skulle packas och snällt nog fick även en hel del av mina och Tonys saker plats i tjejernas väskor. Innan bilen styrde mot Zürich stack vi upp till favvobyn Mastrils för att ta lite utsiktskort... och vädret? 20 grader och solsken.
Vägen in till Zürich blev en något dramatisk upplevelse. En olycka hade inträffat i den redan så löjligt dåligt planerade staden Zürich där det dessutom byggdes om för fulla muggar - Härligt!
2.5 timma Neugut - Zürich flughafen är ett nytt slags rekord. En resa som vanligtvis tar 1.5 timme - extremt frustrerande och det hann även bli ganska svettigt både bak och fram i bilen. Boka om biljetter kändes inte alls intressant. Fem minuter efter att check-in borde ha stängt parkerade jag utanför flygplatsen och som tur var hade luckan inte hunnit stänga.
Det ska bli extremt skönt att slippa all "stau" (trafikstockning) som vi fått ta del av här.
Nåväl nu slutade det väl även denna gång och som jag förstod hade planen gått i tid. Hemma i Neugut var vädret fortfarande vackert. Jag och Tony lyxade med att gå till vårt lokala Steakhouse och dit tror jag vi minsann vi får gå igen.
Hemma i TV-Soffan däckade jag ganska snabbt med ett kilo lakrits på magen och den fantastiska filmen "Raggare" i DVD:n. Tack tjejer för enmysig helg och tack än en gång för "Die-Schwedische-box" allt kommer med all säkerhet komma till väl användning.
Helt skoningslöst har jag stulit foton som Jenny-Ann tagit i Appenzell med sin fantastiska D90- Danke J -A
