Hoppa till innehåll

december 2010

Nr 1 2011

  • av

Såpbubblan i LMC

Varför inte börja det nya året med en fin supernovarest, som  HST (Hubble Space Telescope ) uppfångat i vår granngalax LMC, alltså Stora Magellanska Molnet?

Förlagan till denna SNR bör ha briserat runt år 1600 vår tideräkning, men det finns inga observationer från de annars skarpögda stjärntittarna  under södra stjärnhimlen från denna tid. Inte vad vi vet.

Ovanligt fin supernovarest. Foto: NASA, ESA, and the Hubble Heritage Team (STScI/AURA)

Supernovaresten har  beteckningen SNR 0509-67.5 och ligger invävd i LMC på ett avstånd av 160 000 ljusår från oss. Bubblans diameter uppskattas till 23 ljusår och expanderar blygsamma 5000 km – i sekunden…

Vi rör oss med en Typ Ia-supernova, alltså en vit dvärg som kalasat på en röd grannjättes gaser tills stjärnan blir oregerligt tjock och massiv och briserar med katastrofalt resultat.

Supernovan 1987 i LMC, som fortfarande är ett favoritobjekt för många astronomer, kunde lätt ses för blotta ögat. Denna runt 1600 bör också ha varit synlig, men några skarpögda iakttagare fanns tydligen inte på södra stjärnhimlen. Australien var knappt ens upptäckt och “civiliserat”. Detta hände först 1606+.

Bra info om hur  bilden ovan skapats genom kombination av filter och visuella HST-upptagningar finns på flera sajter. Som denna!

Typ II-supernovan 1987 då? Senast nytt? W-bloggen snokade runt på nätet och fann en artikel från 2009, i vilken den extremt massiva supernovaresten inte  beskrivs i termen av en  neutronstjärna utan STEGET under och ännu extremare – en kvarkstjärna!  Kollapsen har således gått ett steg vidare, vilket måste fascinera Fritz Zwicky i hans himmel.  Astronomerna har helt enkelt ännu inte hittat en neutronstjärna eller pulsar i centrum av resterna, och då är fältet fritt fram för SP3 (= SPeciellt SPännande SPekulationer).

W-bloggen återkommer.

Mer om den partiella solförmörkelsen 4 januari

Dan Kiselman, solforskare vid KVA och knuten till vår paraplyorganisation Svenska Astronomiska Sällskapet som sekreterare, berättar i ett pressmess om den partiella solförmörkelsen 4 januari.
– Sverige är särskilt gynnat denna gång eftersom platsen där förmörkelsen är maximal ligger nära Skellefteå. Här skyms nära 80 procent  av solskivan. Förmörkelsen är synlig från hela landet utom den allra nordligaste   spetsen, där ju solen inte går upp alls vid denna tid på året.
–  Solförmörkelsen slutar kring klockan 11 på förmiddagen.

– Nordligaste delen av Sverige får uppleva ännu en solförmörkelse 1  juni, men för resten av landet är detta den enda solförmörkelsen under 2011.

–  Partiella solförmörkelser utgör en vacker och dramatisk påminnelse om de kosmiska perspektiven även om de inte längre är en så stor angelägenhet för solforskningen, avslutar Dan, som också tipsar diverse sajter:
√ Tidningen Populär astronomi ger 7 tips inför förmörkelsen och en   llustration: http://popast.nu/
√ André Franke i Norrköping har mycket information, kartor och tider: http://www.astroinfo.se
√ Svenska grafikbyrån har illustrationer http://www.sgb.se/GraphicList.aspx?select=arkiv&subselect=sokresultat&SearchFor=%23%2399280
Info om visningar för almänheten här:
√ Malmö/Oxie:
http://www.tbobs.se/index.php/Aktuellt/solformorkelse20110104.html
√ Göteborg:
http://slottsskogsobservatoriet.se/aktuellt/2011-01-04.htm

Nu får vi bara göra en sak och det är att hålla tummarna för molnfritt på tisdag. Men som vanligt ser det inte bra ut för oss sydskåningar. I bästa fall glimtar solen fram en och annan gång  mellan snötunga molntappar.  Vad har vi gjort SMHI för ont?

Galilei (I)

– Understreckaren i gårdagens (31.12.2010) Svenska Dagbladet handlar om Galileo Galilei, “Rymdens Columbus” kallad.  Den är illustrerad med en bild på hans anspråkslösa kikare.  Understreckarens rubrik: Galileo såg mer än vad kyrkan kunde tolerera. Tipsar W-bloggläsaren Carl-Olof Börjeson.

Understreckaren har en avsändare och han heter Bengt E Y Svensson, eminent professor emeritus i teoretisk fysik vid Lunds universitet. Som inte är helt nöjd med katolska kyrkans attityd den dag som är.

Idéhistorikerns problem med Galileo är att han bevisligen var en övertygad katolik.

Galilei (II)

Lars Olefeldt har hittat en trevlig upptagning med det ultimata beviset på att inför gravitationen är vi alla lika och i vakuum faller en fjäder (från en falk) och en hammare lika fort. Jag tror vi hade Youtube-snutten från en Apollo-mission till månen med  på diverse föredrag i förrfjor i samband med Galilei-jubileet, men den tål att ses om.

Kolla gärna med din icke-astronomiska omgivning vad de tror INNAN de ser filmsnutten, vad de säger UNDER filmen och vad de tänker  EFTER att de har sett den.

Frösön blickar mot  kosmos

– Jämtlänningen – Frösön – Göran Strand har börjat blogga om astrofotografering. Hans foto på månförmörkelsen förra tisdagen blev ju en fullträff!, tipsar bloggvicen Christian Vestergaard.
Görans månförmörkelsebild togs i 22-gradig kyla. Och sajten har vi här:

MESSENGER redan frimärke

Frimärksåret 2011 i USA omfattar ett par godsaker för de rymdorienterade:
Både Alan Shepard, den förste amerikanen av det rätta virket i rymden genom Mercury-kapseln, och MESSENGER-sonden, som snart parkerar i en bana runt Merkurius, begåvas med varsin 44-centare. Mercury som Mercury, är väl avsikten.